Kompost är ett naturligt gödningsmedel och en jordvårdare. Den innehåller viktiga näringsämnen för din trädgårdsjord. Vi har tips om kompostering.
29.05.2024
Det finns ett antal fördelar med kompostering. Först och främst sparar du pengar eftersom du inte behöver köpa lika mycket gödsel. Men framför allt använder du de värdefulla materialen som din trädgård ger på ett hållbart sätt: Utblommade växter och klipp går inte förlorade utan återförs till jorden i form av värdefulla näringsämnen. I bara en handfull kompost finns cirka tio miljarder organismer. Resultatet: en bättre jordstruktur och mer näring. Dina växter blir mer motståndskraftiga mot skadedjur och växer snabbare.
I kompost återvinns avfall genom att ursprungsmaterial omvandlas från markorganismer till svart humus. Denna humus kallas vanligtvis för trädgårdsmästarens ”svarta guld”. En sund komposthög ger rätt förutsättningar för att denna omvandlingsprocess ska kunna ske effektivt.
En kompostbehållare är ett kärl för anläggning av en kompost. Den kan vara gjord av trä eller plast. Särskilda snabb- eller termokomposter är värmeisolerande behållare, mestadels gjorda av plast, som bevarar temperaturen effektivt. Detta påskyndar förruttnelsen. En kompost har vanligtvis en eller flera luckor för enklare återanvändning av komposten. Det finns komposter i olika storlekar och prisklasser. När du köper en kompost ska du se till att den är tillräckligt stabil.
Placeras direkt på jorden, som alla komposter.
Komposten är skyddad mot torka och kyla.
Lågt luftflöde.
Det behövs inte mycket för en välnärd kompost: en plats i trädgården, en köpt eller hemmagjord kompostbehållare samt tipsen för rätt kompostering från vår guide nedan.
Skuggiga platser som är idealiskt skyddade från vinden är lämpliga för placering av komposten. Ställ komposten direkt på marken, inte på kakel eller sten, eftersom det är viktigt att marken är vattengenomsläpplig. Arbetet blir lättare om du enkelt kan nå din kompost med en skottkärra. En plats under ett träd eller skyddande buskar är idealisk.
Vi rekommenderar att du bygger behållaren av trä eller plast. Dessa material erbjuder den nödvändiga motståndskraften och tål yttre påverkan under lång tid. Eftersom komposten behöver luft bör du välja en behållare som är öppen på sidorna eller bygga en själv. I en stor trädgård är det lämpligt att sätta upp två till tre kompostbehållare. Då kan du alltid tillföra det biologiska avfallet i en kompost medan en annan är i vilofasen. Naturligtvis kan du även lägga kompost i små behållare på altanen eller på balkongen.
Stapla upp grövre hackat material cirka 20 centimeter högt som bottenskikt.
Det andra lagret består av trädgårds- eller kompostjord och ska vara cirka sju till tio centimeter. Med trädgårdsjorden förser du komposten med näring och bioorganismer som står för bearbetningsprocessen.
Din kompost är nu redo för ackumulering.
Proffstips: Plantera squash eller gurka bredvid komposten så att deras rankor och stora blad skuggar den.
Termo- och snabbkompost är täckta hela tiden. Inget förändras här.
Komposten öppnas endast för vattning.
Efter cirka tre till fyra veckor har komposthögen krympt.
Vänd på högen med en spade eller skyffel för att skapa bra luftning och blandning.
Om komposten är för blöt kan du använda grovt, torrt material som grenar eller kvistar.
Snabbkomposterare måste flyttas efter de första fyra veckorna så fort kärlet är fullt.
Snabbkompost: Den värdefulla humusen kan användas efter cirka nio månader – den är nu smulig och doftar skog.
Träkompost: Beroende på vädret kan det ta upp till två år för din kompost att mogna.
Mycket grova kompostbitar kan användas till en ny hög.
Innan du sprider ut den måste komposten vara trädgårdsklar och genomgå en grundrengöring: Kasta den spadtag för spadtag genom en snedställd sil som avlägsnar pinnar, stenar och annat grovt skräp och bara släpper igenom den färdiga komposten.
Efter 6 till 12 månader kan du använda den färska komposten som ekologisk gödning. Näringsinnehållet varierar beroende på utgångsmaterialet. Därför kan endast vedväxter och svagt konsumerande växter gödslas med enbart kompost. Å andra sidan kan du med kompost minska användningen av andra gödselmedel med nästan hälften, beroende på växternas aptit.
Ca 3–4 liter per kvadratmeter. Det är en rågad skyffel. Använd endast kompost som har mognat i 12 månader eller mer som jordförbättring. Den är helt rutten och innehåller mindre näring, men stabil humus som förändras särskilt mycket i marken.
I grund och botten är det väldigt enkelt att skapa och sköta en komposthög. Det finns dock ändå några värdefulla tips och råd som gör humusen särskilt användbar.
Grovt avfall, som buskklipp, ska alltid blandas väl med fuktiga grönsaksrester och torra, näringsfattiga komponenter som flis eller löv. Var noga med att aldrig placera stora mängder av samma material i komposten eftersom det kan förhindra en jämn förruttnelse.
Bra gödningsmedel produceras när komposteringsförhållandet mellan kol och kväve är 25: 1 eller 30: 1. Om kolhalten dominerar, bryts växtresterna ned långsammare. För hög kvävehalt minskar stabila humusföreningar.
Utöver luft och vatten behöver mikroorganismerna även organiskt bundet kol (C) och kväve (N) som föda. Därför är ett balanserat förhållande av båda ämnena idealiskt. Fuktiga gröna köksrester eller unga växtdelar är fulla av kväve och bör blandas med torra, kolrika växtdelar som kvistar, flis, höstlöv eller halm. Blanda alltid två delar kväverikt material med en del kolrikt material. Eftersom gräsklipp lätt möglar bör endast små mängder läggas i komposten, en näve hornmjöl stöder då förruttnelsen. Ju mindre grenar och stjälkar är, desto mer tilltalande är de för mikroorganismerna.
Komponenterna är avgörande för kvaliteten på naturgödseln. Alla organiska, nedbrytbara material kan komposteras. Detta kan vara rester från trädgården eller hushållsavfall. Följande gäller: Ju mer varierad avfallsblandningen är, desto mer värdefull är komposten.
Grönt avfall som grenar och kvistar från häckar och buskar hör också hemma i komposten. Växtresterna måste dock sönderdelas i förväg. Detta ökar ytan för mikrober och trädgårdsavfallet ruttnar snabbare. Vi rekommenderar att du förenklar arbetet med en kompostkvarn som sönderdelar avfallet snabbt och lätt med sitt knivsystem.
Var uppmärksam på rätt förhållande mellan olika material för att få en sund kompost (25:1). Detta innebär att komposten alltid ska ha rätt blandning av syre, kväve och fukt för att idealiskt omvandla kompostmaterialet till näringsrik humus.
Brunt:grönt25:1 |
|
Brunt material | Grönt material |
---|---|
Halm | Gräsklipp |
Grenar | Grönsaksavfall |
Kartong | Fruktavfall |
Papper | Vissnade blommor |
Löv | Gödsel |
Flis | Kaffesump |
Kompostera inte: | |
Tillagade matrester |
Olämpligt kompostmaterial
|
I växtskötsel ingår även beskärning. Trädgårdsavfallet som bildas kan bearbetas och blandas med komposten.
Vi rekommenderar att du först strimlar trädgårdsavfallet. Till exempel med en kompostkvarn från STIHL. Den minskar klippets volym och bryter sönder växtrester så att de snabbare bryts ned till högkvalitativt gödselmedel. Även blomklipp, grönsaks- och fruktrester eller höstlöv kan finfördelas med kompostkvarnen för att påskynda nedbrytningsprocessen.
Kompostera höstlöv. Om du vill använda höstlöv i komposten kan du samla ihop dem med gräsklipparen. Det är bäst att blanda med färskt gräsklipp: De torra löven gör att luft kan nå gräsklippet och förhindrar röta. Dessutom berikar löven avfallet med kol – den bästa förutsättningen för lyckad kompostering.
I stora trädgårdar kan du mellanlagra löv. Sätt bara upp trådnät och fyll dem med löv. Löven tillsätts sedan gradvis till komposten under nästa år.
Att kompostera fungerar inte alltid perfekt direkt från början, men lyckligtvis finns det ofta enkla svar på vanliga problem.
Ruttnande komposthögar lider ofta av vattensjuka. Undvik att tillsätta för mycket blöta ingredienser. Tyvärr måste du ofta börja om med komposthögen. Rutten kompost går inte längre att rädda. Var uppmärksam på rätt skiktning av trädgårdsavfallet.
Mögelbakterier finns i all trädgårdsjord och är helt naturliga. Vid ett kraftigt mögelangrepp har dock troligen för många fuktiga material tillsatts. Försök att skikta om komposten och blanda torrt och vått material väl. Möglet bör då försvinna.
Det tar tid för komposten att mogna. Beroende på årstid och utetemperatur tar det cirka sex till tolv månader för de olika innehållen att förvandlas till en näringsrik humus. Kom ihåg: Komposten behöver vila, men bör vändas eller grävas upp då och då. Om din komposthög har minskat med ungefär en tredjedel i storlek bör du sträcka dig efter spaden. Detta främjar ventilationen och påskyndar komposteringsprocessen.
För att kompostera på rätt sätt krävs bara några få steg. Anlägg din kompost genom att använda strimlat material som bottenskikt och trädgårdsjord som andra skikt. Sedan kan du stapla komposten och täcka den. Efter 3 till 4 veckors vila ska du vända komposten och blanda torrt material med vått material. Vattna komposten regelbundet och låt den vila i nästan ett år. Därefter är komposten redo att användas.
Beroende på vilken typ av kompost som används kan komposteringen ta upp till två år. Du kan få värdefull humus från en snabbkomposterare efter cirka nio månader, medan en träkompost behöver upp till två år för processen, beroende på vädret.
I komposten kan du slänga allt som enkelt kan bearbetas av mikroorganismerna. Det är dessutom viktigt att ha rätt förhållande mellan brunt och grönt material. Halm, kvistar, kartong, papper, löv och strimlat material ska blandas med gräsklipp, frukt- och grönsaksavfall, vissnade blommor, gödsel och kaffesump i förhållandet 25:1. På så sätt förser du mikroorganismerna med den optimala blandningen av syre, kväve och fukt för att producera näringsrik humus.
Efter cirka 6 till 12 månader kan du sprida ut komposten. Den näringsrika humusen är passar bra som ekologisk långtidsgödsel. Sprid helst ut humus mellan mars och juni så att dina växter får optimalt med näring för tillväxt.
Det är bäst att bara kompostera små mängder gräsklipp eftersom det lätt ruttnar. Tillsätt en näve hornmjöl till komposten. På hösten kan du kompostera gräsklippet om du plockar upp höstlöven med gräsklipparen. De torra löven släpper in luft i gräsklippet och förhindrar därigenom röta.
Vilken kompost som är bäst beror på det enskilda fallet. Om du vill kompostera snabbt är en snabbkompost bäst. Om du vill kompostera större mängder kan en komposthög eller en träkompost vara ett bättre val för dig.